Det är inte bara din ekonomi som blev sämre

Ekonomisk standard är ett sätt att beskriva hushållens ekonomiska situation. Det handlar om hushållets totala inkomst efter skatter och avgifter, justerat för hur stort hushållet är och vilka som bor där. Detta gör det lättare att jämföra olika hushåll.

Hur såg det ut under 2023?

Färska siffror visar att den ekonomiska standarden i Sverige sjönk för andra året i rad under 2023. Inkomsterna ökade visserligen med 7 procent, men inflationen åt upp det mesta. Resultatet blev att hushållens köpkraft minskade med 1,4 procent.

Detta är en viktig utveckling, eftersom den ekonomiska standarden tidigare ökat varje år sedan 1990-talet, bortsett från vissa kriser som finanskrisen 2008. Nu är nivån tillbaka på samma låga nivå som 2017.

Hur olika grupper påverkades

Den ekonomiska standarden ser olika ut beroende på vilken grupp man tittar på. Ett vanligt mått är ”låg ekonomisk standard”, vilket betyder att hushållets inkomst är mindre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

- Äldre hushåll: Färre äldre hade låg ekonomisk standard under 2023 tack vare höjda pensioner och bostadstillägg.

- Barnfamiljer: För barnfamiljer blev det en liten förbättring, delvis på grund av höjda barnbidrag.

- Arbetsföra vuxna: För vuxna i åldern 20–64 år blev situationen sämre. Särskilt de med lågavlönade jobb eller deltidsarbete kände av inflationen mest. 

Skillnader i inkomstfördelning

Ett mått som visar skillnader i inkomster är Gini-koefficienten. Den visar hur jämnt inkomster är fördelade i befolkningen. Ett värde på 0 betyder helt jämnt, medan 1 betyder att en person har allt.

Under 2023 minskade Gini-koefficienten något, från 0,324 till 0,310. Det beror bland annat på minskade kapitalvinster, som från bostadsförsäljningar.

Skillnader i ekonomisk standard mellan kommuner

Det finns stora skillnader mellan olika delar av Sverige. Ekonomisk standard varierar kraftigt mellan kommuner, och dessa skillnader påverkas av faktorer som inkomstnivåer, arbetsmarknad och utbildningsgrad.

Exempelvis har Danderyd och Filipstad både olika förutsättningar och utmaningar. I Danderyd är det vanligt med högavlönade yrken och kapitalinkomster, medan Filipstad kämpar med en högre arbetslöshet och större beroende av offentliga bidrag. Detta speglar Sveriges ekonomiska ojämlikheter på ett tydligt sätt.

- Hög standard: Kommuner som Danderyd, Lidingö och Nacka ligger i topp. Till exempel hade Danderyd en medianinkomst på 549 100 kronor under 2023. Detta beror på en kombination av höga löner, kapitalvinster från bostadsförsäljningar och en stor andel invånare med högre utbildning. I dessa områden finns också många högavlönade yrken och hushåll som gynnas av skatteplanering.

- Låg standard: Kommuner som Filipstad, Haparanda och Vilhelmina ligger lågt, med medianinkomster kring 258 000 kronor i Filipstad. Dessa områden har ofta högre arbetslöshet, fler deltidsarbetande och en större andel av befolkningen som är beroende av bidrag eller pensioner. Dessutom finns det få högavlönade jobb i dessa regioner. 

Prognos ekonomisk standard för 2025

Utvecklingen av den ekonomiska standarden i Sverige under 2025 förväntas präglas av flera faktorer som påverkar olika grupper i samhället på olika sätt.

Lägre styrränta

Den sjunkande styrräntan har en betydande roll. Sedan maj 2024 har Riksbanken sänkt räntan med 1,5 procentenheter och det finns indikationer på ytterligare sänkningar under året. Detta innebär lättnader för hushåll med bolån, särskilt för dem som har stora lån och rörliga bolåneräntor. Lägre räntekostnader kan öka köpkraften för dessa hushåll, vilket gynnar medel- och höginkomsttagare som ofta har större bolån. Räntesänkningarna förväntas bidra till ökad ekonomisk aktivitet, vilket kan stärka arbetsmarknaden och gynna många samhällsgrupper och särskilt de som stått utan trygg anställning de senaste åren.

Sämre återhämtning för familjer med låga inkomster

Samtidigt försvårar andra faktorer förbättringen av den ekonomiska standarden, särskilt för de mest utsatta hushållen. Barnbidraget, som har stått still i sex år, fortsätter att vara oförändrat trots att priserna på basvaror som mat och kläder har stigit med cirka 30 procent sedan dess. För barnfamiljer, särskilt de med låga inkomster, innebär detta en fortsatt ekonomisk press. Utan en höjning av barnbidraget kommer hushåll med flera barn att ha svårt att bibehålla sin köpkraft, särskilt eftersom inflationen tidigare urholkat värdet av deras inkomster.

Samma grupp blir även drabbade av att det förstärkta bostadsbidraget, som infördes under tidigare år, kommer att försvinna vid halvårsskiftet 2025. Särskilt ensamstående föräldrar med låga ekonomiska marginaler förlorar en viktig ekonomiskt stöd. Sammantaget innebär det att återhämtningen för dessa grupper inte går lika snabbt.

Pensionärer påverkas olika

För pensionärer och äldre hushåll är effekterna blandade. Skattesänkningar på pensioner kommer att förbättra den ekonomiska situationen för vissa äldre, men de som främst lever på garantipension får ingen direkt nytta av dessa reformer eftersom inga höjningar av garantipensionen är planerade. Resultatet blir att pensionärer med högre inkomster gynnas, medan de med lägre pensioner får svårare att förbättra sin ekonomiska standard.

Höginkomsttagare gynnas mest även 2025

För höginkomsttagare ser 2025 däremot ut att bli ett gynnsamt år. Regeringens budget för 2025, inkluderar skattesänkningar på arbete som i första hand gynnar dem med höga löner. Dessa reformer förstärker inkomstskillnaderna eftersom låginkomsttagare inte får lika stor relativ nytta av skattesänkningarna. Även kapitalinkomster kan bidra till en högre ekonomsik standard, till följd av en återhämtad bostadsmarknad och positiva utsikter för en stark börsmarknad.

Sammanfattningsvis förväntas 2025 bli ett år där ekonomiska lättnader som sjunkande räntor, lägre inflation och skattesänkningar ger viss förbättring för delar av befolkningen, men samtidigt förstärks skillnaderna mellan olika grupper. Höginkomsttagare och hushåll med stora lån gynnas mest, medan låginkomsttagare, barnfamiljer och vissa pensionärer riskerar att få en fortsatt pressad ekonomisk situation. Resultatet kan bli en något högre ojämlikhet, vilket kommer att avspeglas i en svag ökning av Gini-koefficienten.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.