EU:s svarstullar – så påverkar det din ekonomi

Efter att både Kanada och Kina svarat på USA:s tullar har nu även EU beslutat att införa så kallade mottullar. Beslutet innebär att över 1 500 amerikanska produkter – från stål och ägg till tandtråd och smink – beläggs med extra tullar på mellan 10 och 25 procent. Syftet? Att sätta press på USA att återgå till förhandlingsbordet efter en rad ensidiga tullbeslut från den amerikanska sidan. 

Men vad betyder detta för oss här i Sverige – för våra plånböcker, priser i butiken och framtida räntebesked från Riksbanken?

Handelskrig = dyrare import

När varor beläggs med tullar blir de helt enkelt dyrare. Om ett företag i Sverige vill importera till exempel amerikanska nötter, skor eller bildelar, måste de nu betala mer. Den kostnaden rinner ofta vidare till slutkunden – du och jag. Priset i butiken går upp, även om det sker gradvis. 

Men det stannar inte där. Handelskrig gör även att företag börjar söka alternativ till sina vanliga leverantörsled, vilket kan skapa tillfälliga störningar i leveranskedjorna – och i vissa fall ännu högre priser. Detta är särskilt känsligt i ett läge där inflationen precis börjat sjunka tillbaka efter två år av räntehöjningar. 

Hur påverkar det inflationen?

Tullarna i sig påverkar inte KPI (Konsumentprisindex) direkt, men de kan bidra till att vissa varugrupper stiger i pris. Särskilt känsliga är varor med få ersättningsalternativ eller där EU:s egen produktion är begränsad. Exempel: aluminium och stål, som används i allt från byggnation till bilar. Ökade kostnader där kan få ringar på vattnet i flera sektorer.

Om tillräckligt många prisökningar letar sig in i inflationsmåtten riskerar vi att se ett nytt, inflationslyft – särskilt på varusidan, där inflationen redan är trögrörlig nedåt. 

Och vad händer med räntan?

Riksbanken har tydligt signalerat att man att man följer utvecklingen noggrant och kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det. 

Om resultatet av EU:s svarstullar driver upp priserna – särskilt på varor där det saknas europeiska alternativ – kan det elda på inflationen. Det ökar risken för att Riksbanken behöver höja räntorna för att behålla kontrollen över inflationsförväntningarna. 

Slutsats

EU:s svarstullar är en del av ett växande globalt handelspolitiskt spel, där EU försöker balansera mellan att markera mot USA:s protektionism och samtidigt skydda sina egna företag. Att Sverige har röstat ja, men samtidigt försökt undanta vissa industrikritiska varor, visar på den känsliga avvägningen.

För hushållen innebär det här att geopolitik återigen spiller över i vardagsekonomin. Priserna på vissa varor kan stiga, vilket i sin tur påverkar inflationen – och där med tvinga Riksbanken till att höja räntan.

Som konsument gäller det att vara vaksam: håll koll på inflationen, planera för att räntekostnaderna kan stiga – och se till att ha en buffert som är anpassad till ditt hushåll