Inflationen bromsar in

Efter att inflationen ökat något under slutet av 2024 och inledningen av våren har vi nu fått ett tydligt trendbrott. Enligt SCB:s preliminära siffror för mars har inflationen fallit snabbt – från 1,3 procent i februari till 0,5 procent i mars enligt KPI. Det är en markant nedgång och dessutom sjönk priserna i genomsnitt med -0,7 procent från månad till månad.

Även KPIF, som rensar bort effekten av ränteförändringar, föll – från 2,9 % till 2,3 %. Det närmar sig Riksbankens mål på 2 %, vilket stärker bilden av att inflationen är under kontroll. Men frågan är om det håller – och vad som händer med räntan framöver.

Vad mäter KPI, KPIF och KPIF-XE?

• KPI visar hur mycket priserna på hushållens konsumtion har förändrats.

• KPIF tar bort effekten av ändrade räntor och används av Riksbanken som huvudsakligt inflationsmått.

• KPIF-XE exkluderar även energipriser och visar därmed det breda underliggande pristrycket i ekonomin.

I mars låg KPIF-XE kvar på 3,0 %, vilket är oförändrat från februari. Det innebär att prisökningar på andra varor och tjänster – exklusive energi – fortfarande är över Riksbankens mål, vilket gör att de avvaktar med fler räntesänkningar.

Vad betyder detta för räntan?

Styrräntan är idag 2,25 %, vilket är lågt i ett historiskt perspektiv. Trots att både KPI och KPIF sjunker, förväntas Riksbanken avvakta med ytterligare räntesänkningar under våren.

Det finns flera skäl till det:

1. KPIF-XE ligger kvar på 3,0 %.

Det visar att inflationen exklusive energi fortfarande är för hög för att Riksbanken ska känna sig trygg med att stimulera ekonomin ytterligare.

2. Nya tullar från USA är på väg att slå igenom.

President Trump har infört en rad nya tullar, varav vissa redan trätt i kraft och andra börjar gälla i april och maj. Det ökar risken för högre importpriser och en ny inflationsvåg även i Sverige.

3. Långa marknadsräntor har redan stigit.

Trots att styrräntan inte förändrats har räntorna på längre löptider – till exempel 5-åriga bostadsobligationer och statsobligationer – börjat stiga. Det är ett tecken på att marknaden prisar in framtida osäkerhet, bland annat kopplat till inflation och global handel.

En sänkning av styrräntan i detta läge skulle kunna feltolkas som att Riksbanken underskattar riskerna – och därmed spä på marknadsoron. Det är ytterligare ett skäl till att räntan lär förbli oförändrad i närtid.

Starkare krona mildrar inflationen tillfälligt

En faktor som dämpar inflationen är att kronan stärkts markant mot dollarn under 2025. Det gör importerade varor billigare, särskilt i en dollarstyrd världshandel.

Men valutakursen är känslig. Skulle tullarna slå hårdare än väntat, eller osäkerhet kring USA:s ekonomi öka, kan kronan snabbt försvagas – vilket då istället kan elda på inflationen.

Vad betyder det för hushållen?

Den fallande inflationen ger ett visst andrum. Priserna har sjunkit från februari till mars, och hushållens köpkraft stärks.

Men hushållen bör fortsatt vara vaksamma:

• Räntan är låg, men kommer inte sänkas ytterligare nu.

De som har rörliga lån kan ha fått se kostnaderna minska något under det senaste året, men läget lär förbli oförändrat under våren.

• Importpriser kan börja stiga.

Tullarna kan leda till dyrare varor inom elektronik, kläder, komponenter och livsmedel längre fram i år.

• Osäkerheten är hög – planera långsiktigt.

Inflationen är under kontroll just nu, men den globala utvecklingen kan snabbt ändra spelplanen. Det är klokt att fundera på hur du ska göra med t.ex. bolånen.

Snabbfakta:

• KPI: 0,5 %

• KPIF: 2,3 %

• KPIF-XE: 3,0 % (oförändrat)

• Priserna sjönk från februari till mars

• Riksbanken väntas inte sänka styrräntan i närtid

• Kronan har stärkts – men nya tullar kan driva upp inflationen

• Långa marknadsräntor har redan stigit – ytterligare ett skäl till att räntan förblir stilla

Inflationen är lägre, men världen är osäker. Med stigande marknadsräntor, kommande tullpåslag och fortsatt högt underliggande inflationstryck finns det goda skäl för Riksbanken att vänta. För hushållen innebär det ett stabilt ränteläge – men fortsatt anledning att hålla koll på omvärlden och planera smart.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.