Inflationen stiger – vad betyder det för hushållen

Det preliminära inflationsutfallet för februari 2025 visar att inflationen enligt KPI steg till 1,3 procent, en uppgång från 0,9 procent i januari. Samtidigt ökade KPIF, Riksbankens målvariabel, från 2,2 procent till 2,9 procent, medan KPIF exklusive energi (KPIF-XE) steg från 2,7 procent till 3,0 procent. Dessa siffror kan få konsekvenser både för hushållen och för Riksbankens penningpolitik framöver.

Vad ligger bakom inflationsuppgången?

Den ökade inflationstakten kan delvis förklaras av stigande priser inom vissa sektorer, men även av underliggande faktorer som ett förbättrat konjunkturläge och en svagare krona. Att KPIF och KPIF-XE stiger mer än KPI tyder på att det är andra faktorer än räntekostnader som driver upp priserna, exempelvis högre kostnader för livsmedel och tjänster.

Hur påverkas hushållen?

För hushållen innebär den stigande inflationen en viss urholkning av köpkraften, även om den fortfarande ligger på en relativt låg nivå jämfört med de senaste årens inflationschocker. 

Bolånetagare: Efter att Riksbanken har sänkt styrräntan vid flera tillfällen och totalt med 1,75 procent har hushållens räntekostnader minskat. Detta har gett en viss lättnad för bolånetagare. Dessvärre kan bolånetagare inte räkna med fler räntesänkningar just nu. 

Konsumenter: Högre inflation kan betyda stigande priser på varor och tjänster, särskilt inom sektorer som livsmedel och transport. Om löneökningarna inte håller jämna steg med inflationen kan hushållens reallöner pressas, även om Riksbanken ser tecken på att reallönerna är på väg att öka under året.

Hur påverkar handelstullar svensk ekonomi och hushållen?

Handelshinder kan ha betydande konsekvenser för ett exportberoende land som Sverige. Om stora ekonomier som USA inför tullar på varor från Europa kan det leda till lägre export efterfrågan och dämpad tillväxt för svenska företag. Effekten på inflationen är dock mer osäker – en svagare ekonomi kan hålla tillbaka prisökningar, medan högre importkostnader kan driva upp priserna. 

Svenska exportföretag kan drabbas av minskad konkurrenskraft på internationella marknader, vilket kan påverka både sysselsättning och investeringar. Om svenska företag påverkas negativt av handelshinder kan det leda till färre investeringar och en svagare arbetsmarknad, vilket i sin tur kan påverka löneutvecklingen och hushållens framtidstro. Samtidigt kan stigande importkostnader innebära högre priser på vissa varor. 

Börsen reagerar ofta kraftigt på förändringar i inflationen och på handelspolitiska åtgärder, eftersom dessa faktorer påverkar både bolagsvinster och investerarnas riskaptit. 

Samtidigt kan måttlig inflation vara positiv för aktiemarknaden, då det tyder på en växande ekonomi och möjligheter för företagen att höja priser och öka vinsterna. Dock, om inflationen stiger för snabbt och Riksbanken tvingas agera mer restriktivt, kan det leda till högre räntor och dyrare finansiering, vilket ofta pressar aktiekurserna, särskilt inom sektorer som fastigheter och tillväxtbolag. 

Skulle stora handelsrestriktioner införs kan det leda till osäkerhet och minskad tillväxt, vilket ofta sänker börsens värde. Svenska exportbolag, särskilt inom industri, fordon och råvaror, är extra känsliga för globala handelshinder. Samtidigt kan vissa inhemska bolag gynnas, exempelvis företag som producerar varor för den svenska marknaden utan behov av import eller export. 

Vid stigande inflation och ökad protektionism söker investerare ofta trygghet i mer stabila tillgångar som statsobligationer eller defensiva aktier inom sektorer som hälsovård och dagligvaruhandel. Volatiliteten på börsen ökar ofta i tider av osäkerhet kring handel och penningpolitik.

Vad gör Riksbanken nu?

Riksbanken har sänkt räntan relativt snabbt och signalerat att det nu är dags att ha ett visst mått av tålamod innan ytterligare justeringar görs. Om inflationen fortsätter uppåt kan fler räntesänkningar utebli helt. Om detta är en tillfällig uppgång kan en räntesänkning fortfarande vara aktuell senare under året, men sannolikt i en mer försiktig takt. 

Slutsats

Den senaste inflationsrapporten visar på en viss uppgång i inflationstakten, men i en kontext där Riksbanken redan har genomfört betydande räntesänkningar. För hushållen innebär detta att det fortsatt är klokt att ha en buffert för stigande priser och att följa Riksbankens signaler noggrant. Även om återhämtningen i ekonomin har börjat synas, finns fortfarande osäkerheter kopplade till den globala utvecklingen. Riksbanken har betonat behovet av tålamod och beredskap att agera om ekonomiska utsikter kräver det, men i nuläget verkar eventuella räntesänkningar ligga längre fram i tiden.

Den definitiva inflationsstatistiken som publiceras den 13 mars kommer ge en mer detaljerad bild och kan påverka prognoserna ytterligare.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.