Lendos sparekonom går igenom vårbudgeten

Årets vårbudget är en klassisk budget präglad av en ambition att dämpa pandemins effekter för privatpersoner, företag och samhället i stort. Därför går mycket av de extra pengarna som en vårändringsbudget innebär till att mildra pandemins effekter. Att mer pengar går till att köpa in vacciner (1 miljard kronor) och för att skynda på vaccineringarna (1,7 miljarder kronor) är inte förvånande alls. Inte heller att ytterligare 1,7 miljarder kronor går till testning och smittspårning. De merkostnader som sjukvården haft på grund av covid-19 ska täckas av 2 miljarder kronor.

Det satsas mycket på olika jobbinsatser så som introduktionskurser, sommarjobb, matchningstjänster, extratjänster och utbildningar. Stöd till företagen förlängs till sista juni där den största utgiftsökningen är för korttidsarbete, (3,2 miljarder kronor) och tillfälligt stöd för hyreskostnader (3 miljarder kronor).

Nedan finns en sammanfattning av de förslag som presenterats både i vårändringsbudgeten men också i de sex extra ändringsbudgetar som presenterats under våren.

Vad påverkar plånboken?

Påfyllning av solcellsstödet

9 000 hushåll blev utan solcellstöd förra året. Bidragspengarna tog slut långt innan alla som installerat solceller fick en chans att få ta del av stödet. Detta fick regeringen mycket kritik för. För att möjliggöra att fler av de privatpersoner som har installerat och ansökt om solcellstöd ska få ta del av stödet ska en lösning tas fram, om det är möjligt. Regeringen backar från det initiala beskedet att pengarna är slut och tillför 260 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för detta ändamål, men brasklappar samtidigt för att den exakta utformningen av förslaget fortfarande inte är klart. För de som påbörjat sin installation under 2021 har stödet bytts ut mot ett avdrag liknande Rot och Rut. Här kan du läsa mer om solcellslånoch vilka regler som gäller kring stödet.

Förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer

Regeringen föreslår det tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer som har rätt till bostadsbidrag återinförs under en begränsad period. Bidraget ska betalas ut med ett belopp som motsvarar 25 procent av storleken på det preliminära bostadsbidraget. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2021, och gälla till och med den 31 december 2021. Förra året, under andra halvåret 2020 var det cirka 138 000 barnhushåll varje månad fick ett tillskott på 25 procent av sitt preliminära bostadsbidrag. Genomsnittsbostadsbidraget utan tillägg var 2 796 kronor i månaden, det tillfälliga tilläggsbidraget var 699 kronor vilket gav ett preliminärt snittbostadsbidrag på 3 495 kronor i månaden.

448 miljoner för att fler arbetslösa ska få stöd genom matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb

Fler arbeten ger mer pengar i plånboken. Pandemin har drabbat unga- och utrikesföddas arbeten mest. Mot bakgrund av den ökade långtidsarbetslösheten föreslår regeringen en satsning på 448 miljoner kronor för att fler arbetslösa ska få stöd genom en matchningstjänst, en extratjänst eller ett introduktionsjobb.

Undantag i sjukförsäkringen förlängs vid inställd vård eller rehabilitering

Många sjuka har fått vänta på vård eftersom mycket resurser har krävts för att hantera pandemin. Detta har satt dessa personer som fått vänta på sin vård eller rehabilitering i en ekonomisk knipa eftersom deras arbetsförmåga ska prövas mot normalt förekommande arbete vid dag 180 och 365 för att bli beviljade sjukpenning. Nu förlänger regeringen möjligheten att göra undantag från denna regel fram till den till 31 december 2021 för de personer som fått sin vård eller rehabilitering inställd.

Ändringar i sjukförsäkringen

Regeringen föreslår att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare. Detta för att förhindra att exempelvis långtidssjuka i covid-19 och andra människor som har sjukpenning förlorar denna.

Den tidigare bestämmelsen gäller dock fortfarande i fråga om sjukpenning som rör perioden 21 december 2020 - 14 mars 2021.

Fribeloppet slopas till och med 30 juni

Det finns ett fortsatt behov av att studerande kan gå in och avlasta särskilt i vården där det behövs med anledning av coronapandemin. Genom att ta bort fribeloppet under det första halvåret behöver en studerande som vill gå in och arbeta i vården, eller andra samhällsviktiga funktioner, inte oroa sig för negativa effekter för rätten till studiemedel till exempel när studierna återupptas. Det tillfälligt slopade fribeloppet inom studiemedlen förlängs till och med den 30 juni 2021. 

Ersättning för karensavdrag (karensdag)

Karensavdraget ersätts tillfälligt med anledning av coronaviruset så att människor vid sjukdom stannar hemma. Den anställde får i efterhand ersättning från Försäkringskassan. Samma belopp gäller alla som beviljas ersättningen. Från den 1 januari 2021 höjdes ersättningen från 804 till 810 kr per dag, vilket motsvarar den maximala ersättningen man kan få i sjukpenning. Gällde till och med den 30 april 2021 och förlängs nu från den 1 maj till den 30 juni 2021.

Uppskjutet krav på läkarintyg till dag 15

Den som är sjuk kommer kunna vara hemma från jobbet i upp till 14 dagar utan läkarintyg. Det innebär att arbetsgivare och Försäkringskassan inte behöver ett läkarintyg för att kunna betala sjuklön eller sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod. Syftet är att avlasta sjukvården och underlätta för allmänheten. Dessutom minskar riskerna för att smitta sprids.  Förändringen innebär att den enskilde inte behöver uppvisa ett läkarintyg för att få sjuklön eller sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod.

Gällde fram till och med den 30 april 2021 och förlängs nu från den 1 maj till den 30 juni 2021.

Korttidspermittering

Möjlighet till stöd vid korttidsarbete kvarstår även under perioden 1 december 2020–30 juni 2021 något som givetvis påverkar många anställdas möjlighet att behålla jobben. Stödet föreslås under denna period vara förstärkt genom att staten tar en större andel av kostnaderna för korttidsarbete och att en ny nivå för arbetstidsminskning på 80 procent införs under perioden 1 januari–31 mars 2021.

Graviditetspenning till gravida vid risker i arbetsmiljön

Gravida kan ha rätt till graviditetspenning om det finns risker i arbetsmiljön. Socialstyrelsen har den 26 februari informerat om en särskild risk för gravida i vecka 20- 36 med anledning av covid-19. Denna riskfaktor ingår därmed vid bedömning av rätt till graviditetspenning. Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön och som bedömer om en gravid ska stängas av från arbetet.

Ersättning till riskgrupper

De personer som tillhör en definierad riskgrupp, och som inte har möjlighet att arbeta hemifrån eller måste avstå från arbete för att undvika att smittas av covid-19, har rätt till ersättning med högst 810 kronor per dag. Regeringen har tagit fram en tillfällig reglering som innebär att smittbärarpenning kan lämnas till vissa anhöriga till personer i riskgrupp. Nu förlängs möjlighet till ersättning fram till den 30 juni 2021.

Tillfällig föräldrapenning för att barn som nyligen varit allvarligt sjuka ska kunna skyddas mot smitta

Regeringen har tagit fram en tillfällig reglering inom tillfällig föräldrapenning för att barn som nyligen varit allvarligt sjuka och som på grund av den allvarliga sjukdomen eller en behandling som barnet har genomgått för den allvarliga sjukdomen ska kunna skyddas mot smitta av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. För föräldrar till vissa barn som nyligen varit allvarligt sjuka och behöver skyddas från smitta finns möjlighet till ersättning fram till den 30 juni 2021.

Fri parkering och gåvor till anställda

Tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att gälla även under 2021. För gåvor ska skattefriheten gälla upp till ett sammantaget värde om 2 000 kronor per anställd.

Andra budgetposter i urval

Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin

Många barn och elever har lidit negativa konsekvenser på grund av pandemin. Skolan får nu 250 miljoner kronor för att skapa förutsättningar för ökad undervisningstid för att så långt som möjligt undvika att barn och elevers kunskapsutveckling påverkas negativt, för att skapa en bättre arbetsmiljö för elever och lärare och för att smittsäkra verksamheterna.

Dessutom ska ytterligare 100 miljoner kronor finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan.

Mer resurser till arbetet mot våld och förtryck

Socialnämnderna och Jämställdhetsmyndigheten ska få mer resurser för att förebygga och bekämpa våld och förtryck under den pågående pandemin. 37 miljoner kronor ska gå till insatser för att förstärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och prostitution och människohandel. Även stöd till ungdomar som blir utsatta för våld i sina relationer förstärks.

Regeringen satsar ytterligare 140 miljoner kronor på civilsamhällets stöd till utsatta grupper

90 miljoner kronor extra får organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer samt organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtqi-personer och mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

50 miljoner kronor extra ska gå till organisationer som arbetar med sociala och humanitära insatser för samhällets mest utsatta. Det kan exempelvis vara människor som drabbas av psykisk ohälsa, arbetslöshet och bostadslöshet under pandemin.

Satsningar i vårbudgeten för att stärka rättskedjan

Regeringen förstärker myndigheternas arbete med brottsbekämpning med ytterligare 250 miljoner kronor. Satsningarna innebär bland annat fler åklagare, ökad kapacitet inom landets häkten och anstalter, samt ökad förmåga att komma åt organiserad brottslighet.

• Åklagarmyndigheten får 90 milj extra

• Kriminalvården får 50 milj extra

• Domstolarna får 50 milj extra

• Ekobrottsmyndigheten får 30 milj extra

• Tullverket får 20 milj extra

• Rättsmedicinalverket får 10 milj extra 

20 miljoner till regionalt exportfrämjande och turistfrämjande

Den regionala exportrådgivningen ska förstärkas 10 miljoner kronor för att skapa jobb och tillväxt i hela landet, som genomförs inom ramen för den utvecklade export- och investeringsstrategin.

Den inhemska turismen har bidragit till att besöksnäringen har kunnat upprätthållas på många håll. Detta visar på vikten av att marknadsföra Sverige även för inhemska målgrupper. Visit Sweden får därför ytterligare 10 miljoner kronor för detta ändamål.

Regeringen satsar på klimatsmarta transporter i vårbudgeten

För att kollektivtrafiken ska kunna möta de behov som finns och köras i den omfattning som krävs för att minska risken för trängsel och ökad smittspridning får de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ytterligare 1 miljard kronor under 2021 i ett riktat stöd till, utöver de 2 miljarder kronor som redan avsatts i budgetpropositionen för 2021.

Regeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik som ska förenkla för resenärer och underlätta klimatsmarta val. 30 miljoner kronor ska få igång arbetet med detta.

För att flytta transporter från väg till järnväg vill regeringen att miljökompensationen förstärks med ytterligare 150 miljoner kronor årligen under 2021–2025. Miljökompensationen stärker godsoperatörernas möjligheter att genomföra nödvändiga investeringar och kompenserar för kostnader som annars påverkar priset. 

Ersättning för nekat avverkningstillstånd i fjällnära skogar

Regeringen skjuter till 365 miljoner kronor till Skogsstyrelsen för att kunna ge ersättning till skogsägare som nekas avverkningstillstånd i fjällnära skogar. Efter att mark- och miljööverdomstolens domar om ersättning för nekat avverkningstillstånd i fjällnära skogar vann laga kraft 2020 har antalet ansökningar om avverkning i fjällnära skogar ökat kraftigt. En stor del av dessa ansökningar nekas på grund av höga naturvärden. Det innebär att kostnaderna för ersättning till skogsägare som nekats avverkningstillstånd beräknas öka kraftigt. Genom dessa extra pengar kan en majoritet av de berörda fjällnära skogarna i förlängningen skyddas formellt.

Förstärkning av landsbygdsprogrammet

Det svenska landsbygdsprogrammet ska stärkas med ytterligare 417 miljoner kronor. Hur pengarna ska fördelas på olika åtgärder kommer att preciseras i en programändring som lämnas till EU-kommissionen innan sommaren. Inriktningen är att förstärkningen ska gå till insatser som stärker landsbygden och återhämtningen efter covid-19, och därigenom stärker den svenska konkurrenskraften och underlättar uppfyllandet av miljö- och klimatmålen.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo & Schibsted.