Mycket saknas i vårbudgeten 2025

Trots att många hushåll fortfarande kämpar med höga priser och räntekostnader, innehåller regeringens vårbudget för 2025 förvånansvärt få reformer som märks direkt i plånboken. Budgeten präglas av återhållsamhet – och endast två förslag sticker ut som direkta privatekonomiska förbättringar.

Jag har granskat vårbudgeten med fokus på hushållens ekonomi: vad som förändras, vad som försvinner – och vilka åtgärder som hade kunnat ge mer träffsäker lättnad utan att bryta mot regeringens politiska inriktning.

Svensk ekonomi

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Hushållens köpkraft har börjat återhämta sig efter en period av hög inflation och stigande räntor, men många känner fortfarande av ett ekonomiskt tryck. Reallönerna ökar, men både boendekostnaderna och matpriserna är fortsatt höga. Samtidigt har arbetslösheten stigit, särskilt bland unga och inom byggsektorn.

Läget i ekonomin både i Sverige och i omvärlden är dessutom högst osäkert – inte minst på grund av USA:s besked om höjda tullar, som skapat oro på finansmarknaderna och ökad osäkerhet i världsekonomin.

Regeringens presenterade sin ekonomiska inriktning mot denna verklighet i sin vårbudget den 15 april. Här finns också de reformer som träder i kraft under året och som har en direkt påverkan på hushållens ekonomi. 

Nya reformer med direkt påverkan på hushållen

Det är anmärkningsvärt – trots ett ansträngt ekonomiskt läge för många hushåll innehåller vårbudgeten endast två förslag som direkt förbättrar hushållens privatekonomi. Här är de två reformerna som verkligen märks i plånboken. 

Tillfälligt höjt ROT-avdrag

Subventionsgraden höjs från 30 % till 50 % för ROT-arbeten från 12 maj till 31 december 2025.

Syfte: Stötta byggbranschen i lågkonjunktur.

Exempel: En renovering som kostar 100 000 kr ger nu 50 000 kr i avdrag istället för 30 000 kr.

Gynnas: Villa- och bostadsrättsinnehavare med utrymme att renovera.

Missgynnas: Övriga som inte har finanser till att anlita ROT-arbeten.

Höjt tak och förändrade regler i a-kassan (från 4 augusti 2025)

Från och med 4 augusti införs stora förändringar i a-kassan: ett höjt tak under de första 100 ersättningsdagarna och nya, mer generösa kvalificeringsregler. Samtidigt kommer ersättningen trappas ner mycket snabbare än idag.

Syfte: Målet är att fler som arbetar oregelbundet eller deltid ska få tillgång till trygghet vid arbetslöshet, samtidigt som incitamenten till att snabbt hitta nytt jobb förstärks.

Exempel: Idag krävs minst sex månaders arbete med 40 timmar per månad för att få rätt till a-kassa. Efter förändringen räcker det med fyra månader där inkomsten varit minst 11 000 kr per månad.

Gynnas: Personer som tidigare stått utan skydd trots att de arbetat – exempelvis visstidsanställda, deltidsarbetande eller unga som just tagit sig in på arbetsmarknaden.

Missgynnas: Långtidsarbetslösa. Ersättningen kommer nu att minska tidigare i arbetslöshetsperioden och fortsätter trappas ner även om personen går vidare till aktivitetsstöd. 

Reformer som försvinner

Förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer avskaffas

För barnfamiljer med 3 barn eller fler innebär det en minskning med som mest 1300 kronor varje månad. Det förstärkta stödet har gradvis trappats ner från som mest 40% av bostadsbidraget till nuvarande 25% och försvinner alltså helt från 1 juli 2025.

Detta kan försämra ekonomin för ekonomiskt utsatta barnfamiljer, särskilt för ensamstående föräldrar.

Sparekonomens spaning: Tre möjliga reformer för tillfällig lättnad

Trots att vårbudgeten innehåller ett fåtal direkta lättnader för hushållen, finns det utrymme att tänka bredare – inom ramen för regeringens arbetslinje och försiktiga budgetpolitik. Här är tre reformer som hade kunnat ge märkbar effekt i vardagen utan att bygga ut bidragssystemen: 

1. Tillfälligt sänkt matmoms En tidsbegränsad momssänkning på livsmedel hade kunnat ge alla hushåll omedelbar lättnad – särskilt de med små marginaler. Det hade också varit ett kraftfullt symbolvärde i tider då matpriserna fortfarande är höga.

2. Amorteringspaus eller sänkt amorteringskrav Ett temporärt undantag från amorteringskraven hade kunnat ge tusentals hushåll med höga bolån ett andrum. Det hade dessutom varit en kostnadsneutral reform med stor psykologisk effekt i lågkonjunktur.

3. Förstärkt barnomsorgsrabatt för ensamstående föräldrar under en viss inkomstnivå En förstärkt barnomsorgsrabatt skulle kunna införas för ensamstående hushåll under en viss inkomstnivå, exempelvis genom att halvera maxtaxan under barnets tre första år i förskola eller efter återgång i arbete. Det skulle kunna fungera som ett träffsäkert och avgränsat stöd till en grupp som ofta har höga marginaleffekter och svårare att öka sin arbetstid.

 Sharon Lavie, sparekonom Lendo.