Okänd skattesmäll för fyra miljoner svenskar

Här är den okända skattesmällen som drabbar fyra miljoner svenskar mitt i det tuffa börsklimatet. Skatten på de populära sparformerna investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF) höjs ytterligare från och med årsskiftet. Skatten förväntas höjas till drygt 1,2 procent, en höjning som kan kosta 1000-lappar.

Sedan introduktionen av sparformen investeringssparkonto år 2012 har det snabbt blivit ett populärt val för Sveriges sparare. Sparformen har lockat närmare 4 miljoner svenskar med fördelar som bland annat att man betalar en schablonskatt över ett kapitalunderlag istället för kapitalvinstskatt. En annan fördel med sparformen som lockat sparare är att deklarationen blir mycket enklare om man använder sig av ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring.

Förmånerna med dessa sparformer har gjort att det idag finns över 1600 miljarder kronor i investeringssparkonton och över 700 miljarder kronor i kapitalförsäkringar i Sverige.

För att beräkna skatten på ett investeringssparkonto tar man först ut ett kapitalunderlag, som är värdet på investeringssparkontot vid ingången av varje kvartal, tillsammans med alla insättningar som gjorts under året, och delar summan på fyra.

För att beräkna schablonintäkten tar man kapitalunderlaget och multiplicerar det med statslåneräntan plus 1 procentenheter mätt från 30 november året innan. Sedan betalar man en 30 procentig skatt över schablonintäkten, vilket blir skatten på ett investeringssparkonto.

På grund av de höjda räntorna har även skatten på investeringssparkonton sett en rejäl ökning. I november 2021 låg statslåneräntan på 0,23 procent, och har istället ökat till närmare 3 procent idag, drygt två år senare. Det har lett till att skatten på ISK har stigit från 0,375 procent under 2022 till att ligga på 0,882 procent under 2023.

För 2024 förväntas ytterligare en kraftig höjning, och skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar väntas ligga på nästan 1,2 procent under 2024, trots politiska överenskommelser och vallöften om att sänka skatten på sparformerna.

En ISK-skatt på 1,2 procent skulle innebära att en sparare med ett kapital på 100 000 kronor skulle betala drygt 1200 kronor i skatt, en ökning på drygt ungefär 300 kronor jämfört med idag. För en sparare med 500 000 kronor i kapital skulle skatten bli närmare 6 000 kronor, en skattehöjning på 1 600 kronor. Jämfört med 2022 är det en ökning på mer än 4 000 kronor.

För den med en miljon kronor på ett investeringssparkonto ökar skatten från 8 820 kronor under 2023 till 12 000 kronor om skatten skulle landa på 1.2 procent, en höjning på 3180 kronor. Den höjda skatten gör också att man måste avkasta allt högre för att skillnaden mellan ett traditionellt värdepapperskonto och investeringssparkonto ska löna sig.

Trots att det fanns förslag om att sänka skatten på investeringssparkonto i det så kallade Tidöavtalet och att flera partier gick till val på sänkning av skatten på investeringssparkonton, så blev det ingen skattesänkning. Istället har statens skatteintäkter från de populära sparformerna mångdubblats.

Enligt beräkningar gjorda av Aktiespararna har skatteintäkterna från sparformen ökat från 6,2 miljarder kronor 2022 till drygt 14,5 miljarder kronor 2023. För 2024 förväntas skatteintäkterna från investeringssparkonton öka ännu mer och landa på närmare 19 miljarder kronor.

Skattebaser som direkt påverkas av en högre ränta

Källa: Konjunkturinstitutet, Finansdepartementets rapport Beräkningskonventioner 2023

Historisk skatt på investeringssparkonto

*Förväntad skatt för 2024