Räntebesked: Riksbanken höjer styrräntan till 4%

Redan i juni aviserade Riksbanken att minst en höjning skulle ske i år för att bekämpa inflationen och den svaga kronan. Riksbankens beslut att fortsätta strama åt penningpolitiken genom att höja styrräntan till 4% var därmed ganska väntad. En höjning med 0,25% indikerar att vi närmar oss toppen på räntenivån och att Riksbanken möjligtvis kommer att avvakta fler höjningar i år. Med det sagt lämnar de en öppning för att fler höjningar kan komma framöver.

Inflationen fortsatt hög under sommaren

Under sommaren minskade inflationen inte nämnvärt och det var först augustisiffran som visade att inflationen börjar minska i snabbare takt. Tittar man lite närmare på orsaken kan vi se att sjunkande energipriser är en stor bidragande orsak. Många kanske minns de extrema elpriserna vi hade i augusti 2022 som då bidrog kraftigt till inflationen. I jämförelse med fjolårets energipriser får dagens mer normala elpriser en motsatt effekt – de dämpar inflationen. Ökningstakten i livsmedelspriserna har också dämpats påtagligt, vilket är positivt. 

Samtidigt är inflationstrycket fortfarande för högt. Priset på diverse tjänster fortsätter att öka i en snabb takt, vilket tillsammans med den omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe. Riksbanken bedömer att det finns risk för att inflationen inte ska fortsätta sjunka och stabiliseras kring målet tillräckligt snabbt.

Sänkt BNP att vänta

Räntehöjningen kommer sänka BNP och utvecklingen på arbetsmarknaden kommer också att dämpas. Förhoppningen är att även kronan kommer att stärkas de kommande åren vilket är en viktig faktor för att vi inte ska importera inflationen. (Det sker när priserna på importerade varor stiger i takt med att kronan sjunker i värde). Flera faktorer har bidragit till att kronan har försvagats relativt mycket den senaste tiden. Att den amerikanska centralbanken har höjt räntan snabbare än andra centralbanker har bidragit till att många valutor har försvagats mot dollarn. 

Även säkerhetsläget i världen och i Sverige har påverkat kronan, då de finansiella marknaderna gärna väljer bort mindre valutor mot större stabilare sådana i tider av oro. Upplevda risker specifikt kopplade till den svenska ekonomin, såsom hushållens höga belåningsgrad i kombination med rörliga räntor, samt den mycket ansträngda byggsektorn kan också ha spelat roll. I dagsläget bedömer Riksbanken att kronan är undervärderad.

Riksbankens prognos är att styrräntan kan komma att höjas ytterligare, men de säger inte när. Givetvis kommer Riksbanken följa inflationsutvecklingen noga och se om trenden med sjunkande inflation håller i sig. Man vill se att priserna inom tjänstesektorn som fortfarande stiger snabbt, även de ska sjunka på samma sätt som de har gjort på varor. Ofta pratar man om kärninflationen, det vill säga inflationen rensad från energipriser, som en verklig indikator för hur inflationen utvecklas i samhället.

När den väl hamnat runt målet på 2% kommer det dröja tills Riksbanken sänker räntan igen. Det för att säkerställa att inflationen är långvarig och stabil. Huvudscenariot just nu är att inflationen faller tillbaka och är nära målet på 2 procent 2024. 

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.