Riksbankens kommande räntesänkningar

Svenska hushåll går in i 2025 med flera positiva ekonomiska signaler och nya möjligheter. Den senaste inflationssiffran visar att KPIF-inflationen steg till 1,9 procent i november, medan KPIF exklusive energi ligger stabilt på 2,1 procent och visar att Sverige har återgått till ett läge av låg och stabil inflation. Med inflationen tillbaka nära Riksbankens mål på 2 procent är förväntningarna höga att styrräntan återigen kommer att sänkas vid mötet i december. Riksbankens senaste räntebesked om en sänkning med 0,5 procentenheter och löftet om fortsatt lättnader ger stöd till den svaga konjunkturen. Samtidigt finns betydande risker kopplade till den svaga svenska kronan och osäkerheter i omvärlden, som kan komplicera Riksbankens beslut. 

Inflation nära målet – en förutsättning för räntesänkningar

Under året har Riksbanken sänkt styrräntan med totalt 1,25 procentenheter. Lägre räntor har gett hushåll med rörliga bolån tydliga lättnader, vilket frigör pengar i hushållens budgetar. Detta skapar möjligheter för hushållen att omförhandla lån, stärka sin ekonomi och investera långsiktigt. Räntesänkningarna är särskilt viktiga i en tid då konjunkturen fortfarande är svag och återhämtningen går långsamt. 

Förväntningarna är just nu att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procent i december av den anledningen att konjunkturen är för svag för att inte motivera ytterligare stimulanser och att risken för överhettning är trots allt liten. 

Den svaga kronan – en möjlig inflationsmotor

Den svenska kronan har försvagats under året, vilket pressar upp priserna på importerade varor och livsmedel. En svagare krona gör importen dyrare, vilket kan driva upp inflationen på sikt.  Kronkursen kan ha påverkat den senaste inflationssiffran som stigit från föregående månad. Här finns en risk för att fortsatt svaghet kan tvinga Riksbanken att bromsa sina räntesänkningar om prisökningarna tar fart.

En annan risk som finns på horisonten är USA:s nyvalda president Trump som kommunicerat att han ämnar införa omfattande tullar som medel för att minska importen och istället öka tillverkningen i USA. Detta kan leda till nya handelshinder som i kombination med det osäkra geopolitiska läget kan bidra till högre inflation och lägre tillväxt, särskilt för ett exportberoende land som Sverige. Det gör Riksbankens uppgift särskilt svår – att stimulera ekonomin utan att riskera en inflation över målet. 

Riskerna med fortsatta räntesänkningar

Räntesänkningar gynnar hushållen genom lägre lånekostnader och ökad köpkraft, men de har också bieffekter. En fortsatt sänkning kan försvaga kronan ytterligare, vilket gör importvaror och livsmedel dyrare. Detta riskerar att skapa ett inflationstryck som kan tvinga Riksbanken att vända kursen snabbare än väntat. 

En stabil men riskfylld balansgång

Riksbanken måste fortsätta med lättnader för att stödja en svag konjunktur. Samtidigt behöver de noggrant balansera riskerna med en svagare krona och ett inflationstryck som kan komma från högre importpriser.

En möjlig väg framåt kan vara att Riksbanken sänker räntan i mindre steg och samtidigt kommunicerar tydligt att ytterligare sänkningar kommer att vara beroende av hur inflation och kronkurs utvecklas. Riksbanken har möjlighet att anpassa penningpolitiken om utsikterna förändras, vilket har hänt förr. Därför ska även prognoserna tas med en nypa salt, de är just prognoser, inte hårda fakta. 

Positiva möjligheter för hushållen men behåll vaksamhet

Hushållen bör se detta som ett tillfälle att stärka sin ekonomi – sänkta räntor ger utrymme för sparande, amorteringar och investeringar. Samtidigt är det viktigt att vara förberedd på eventuella förändringar i penningpolitiken om inflationstrycket skulle öka. För Riksbanken blir 2025 ett år där balansakten mellan tillväxt och inflationsmål blir avgörande för Sveriges ekonomiska stabilitet.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.