1. Privatbloggen
  2. Så sparar du smart i fonder:

Så sparar du smart i fonder:

Nybörjarens guide till ekonomisk framgång. Del 2 i vår sparekonoms sparstrategi.

Sharon Lavie sparekonom Lendo

2024-09-12

Att starta ett fondsparande kan vara ett av de bästa sätten att bygga upp en långsiktig ekonomisk trygghet. Här är en steg-för-steg-guide som förklarar hur du går tillväga, samt en genomgång av de olika sparalternativen för fonder.

Steg 1: Bestäm ditt mål och tidsram

Innan du börjar spara i fonder är det viktigt att du klargör dina mål och din tidsram. Fråga dig själv varför du sparar: Är det för en buffert, pension, framtida bostadsköp eller något annat? Din tidshorisont, alltså hur länge du tänker spara, påverkar vilka fonder som är lämpliga för dig. Långsiktigt sparande (5 år eller mer) kan tåla större risk, medan kortsiktigt sparande bör vara mer försiktigt. Ska du spara under kort tid, under 3 år, kan fonder vara olämpliga och du bör istället spara på ett sparkonto.

Steg 2: Välj en sparform

När du har en klar bild av dina mål, behöver du välja vilken sparform du vill använda. De vanligaste alternativen är Investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring, fondkonto, och fondrobot. Varje sparform har sina fördelar och nackdelar:

Investeringssparkonto (ISK)

- Fördelar: ISK är en populär sparform på grund av dess enkelhet och skattefördelar. Istället för att betala skatt på varje vinst du gör betalar du en årlig schablonskatt baserat på värdet av dina tillgångar. Detta gör att du slipper deklarera varje enskild affär.

- Nackdelar: Schablonskatten innebär att du betalar skatt även om din investering inte går med vinst. ISK passar bäst för långsiktigt sparande och när du förväntar dig en viss avkastning.

Kapitalförsäkring

- Fördelar: En kapitalförsäkring fungerar liknande ISK men har fler valmöjligheter när det gäller utbetalning av pengar. Du kan till exempel välja att dina pengar ska betalas ut under en viss period eller livslångt, vilket kan vara bra för pensionssparande. Kapitalförsäkringar kan också erbjuda en form av efterlevandeskydd, som innebär att dina pengar går till en förmånstagare om du skulle avlida.

- Nackdelar: Kapitalförsäkringar kan vara något mer komplexa och innebära högre avgifter. Dessutom har du ofta begränsad möjlighet att byta försäkringsbolag.

Fondkonto

- Fördelar: Ett fondkonto är en mer traditionell sparform där du köper och säljer fonder och betalar skatt på eventuell vinst när du säljer fondandelar. Det ger dig större kontroll över beskattningen, eftersom du bara betalar skatt på den faktiska vinsten vid försäljning.

- Nackdelar: Du måste deklarera alla försäljningar, vilket kan vara administrativt krävande. Dessutom kan skatten bli högre än på ett ISK om du gör stora vinster.

Fondrobot

- Fördelar: En fondrobot är en automatiserad tjänst som investerar dina pengar baserat på din riskprofil och mål. Fondrobotar är bekväma och kräver minimalt med egen insats. De ger dig också en väl diversifierad portfölj med fonder utan att du behöver göra någon egen analys.

- Nackdelar: Eftersom fondrobotar är automatiserade kan de ibland missa den personliga anpassning som en mänsklig rådgivare skulle kunna erbjuda. Avgifterna kan också vara högre än om du själv väljer fonder, men de är ofta lägre än traditionell fondförvaltning.

Steg 3: Öppna ett konto hos en bank eller mäklare

När du har valt vilken sparform som passar dig bäst, är nästa steg att öppna ett konto. Detta görs enkelt genom din bank eller en nätmäklare. De flesta banker och nätmäklare erbjuder alla de sparformer som nämns ovan, och du kan ofta öppna ett konto direkt online.

Steg 4: Välj fonder

Nu är det dags att välja vilka fonder du vill spara i. Här är det viktigt att tänka på diversifiering, det vill säga att sprida riskerna. Du kan välja mellan aktiefonder, räntefonder, blandfonder och indexfonder, beroende på din riskvilja och sparmål.

- Aktiefonder: Investerar i aktier och innebär högre risk men också möjlighet till högre avkastning. Inom denna kategori finns flera underkategorier med olika risk. Risknivån i aktiefonder varierar beroende på hur fonderna är strukturerade. Globalfonder tenderar att ha lägre risk, medan branschfonder, tillväxtmarknadsfonder och småbolagsfonder är mer riskfyllda. Ju längre sparhorisont ju högre risk kan du ta. Men det är din individuella riskvilja och investeringshorisont som avgör vilken typ av fond som är rätt för dig. 

- Räntefonder: Investerar i obligationer och andra räntebärande värdepapper. Lägre risk och lägre avkastning.

- Blandfonder: En mix av aktier och räntebärande värdepapper, vilket ger en balanserad risk.

- Indexfonder: Passivt förvaltade fonder som följer ett specifikt index, som exempelvis OMX30 eller S&P 500. De har ofta låga avgifter och är ett bra alternativ för nybörjare. 

Steg 5: Börja månadsspara

Det bästa sättet att bygga upp ett långsiktigt fondsparande är genom regelbundet månadssparande. De flesta banker och mäklare erbjuder möjligheten att automatiskt dra ett visst belopp från ditt konto varje månad och investera i de fonder du valt. Detta gör att du sprider inköpen över tid och minskar risken för att köpa vid fel tillfälle på marknaden. 

Steg 6: Justera - men inte för ofta

Det är klokt att inte ändra innehavet för ofta, eftersom frekventa byten kan leda till onödiga transaktionskostnader och att du missar möjligheten att låta dina investeringar växa över tid. Marknaden går upp och ner, och genom att hoppa mellan fonder kan du riskera att sälja vid lågkonjunktur och köpa vid högkonjunktur, vilket kan minska din avkastning.

Med det sagt är det viktigt att trappa ner risken i god tid inför att du ska sälja ditt innehav. Det skyddar ditt kapital från plötsliga marknadsfall. När du närmar dig tidpunkten då du behöver pengarna, minskar du risken genom att flytta till mer stabila investeringar som räntefonder eller till sparkonto. På så sätt minskar du risken för stora förluster precis innan du planerar att ta ut pengarna.