Sharon Lavie går igenom höstbudgeten 2021

Under måndagen presenterade Magdalena Andersson höstbudgeten med reformer för ca 74 miljarder kronor. Många av förslagen ger mindre tillskott i plånboken förutom en grupp - personer som har aktivitet och sjukersättning - som kan ser fram emot en rejäl förstärkning av plånboken.

Nedan finner du de förslagen som påverkar plånboken från och med 2022:

Skatt

Skattereduktion för alla med förvärvsinkomst

Regeringen föreslår nu att den skattereduktion som infördes 1 januari i år förstärks med 1 320 kronor från 2022. Skattereduktionen blir därmed som huvudregel ett fast belopp på 2 820 kronor per år 2022. Hela skattereduktionen ges från en fastställd förvärvsinkomst om 265 000 kronor om året, vilket ungefärligen motsvarar de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Kommentar: Den breda skattereduktionen kommer ge ytterligare 110 kr i plånboken för miljontals förvärvsarbetare. I kronor och ören blir skattereduktionen densamma för (nästan) alla, medan det procentuellt får större betydelse för dem som har lägre inkomster. 

Skattefri uthyrning av personliga tillgångar

Fysiska personer som hyr ut personliga tillgångar får göra ett avdrag från nettointäkten med 20 000 kronor. Föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer

Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne föreslås sänkas från 12 procent till 6 procent. Föreslås gälla från och med den 1 juli 2022.

Bidrag till kommuner – kan ge minskat skattetryck?

Stöd till kommuner med särskilda utmaningar – 300 miljoner kronor till kommuner med större strukturella utmaningar än andra eller har en befolkning mindre än 9 000 invånare. Stödet är tvådelat, varje kommun får minst två miljoner kronor och ju fler invånare en kommun har ju större blir totalbeloppet. Kommunerna får mellan 7,4 och 2,4 miljoner kronor

Förlängning av det tillfälliga statsbidraget till kommuner med högt flyktingmottagande - riktade statsbidraget på 200 miljoner kronor till kommuner med ett stort mottagande förlängs i tre år.

Kommentar: Mer stöd till kommuner som kämpar kan innebära att dessa kommuner kan komma slippa höja kommunalskatten och på så vis kan det stärka kommuninvånarnas ekonomi.

Från och med 2023

Höjd skatt på alkohol och tobak

Höjd skatt på alkohol och tobak har aviserats från och med 2023, nu aviseras om ännu en höjning 2024. Regeringen avser att återkomma med ett detaljerat förslag där exempelvis nivån på skattehöjningen för olika typer av alkohol och tobak framgår. Detta beräknas ge staten 1 miljarder extra i intäkter.

Höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Skatten på kemikalier i viss elektronik föreslås att förutom den årliga omräkningen med hänsyn till KPI även räknas om med beaktande av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till KPI- utvecklingen. Föreslås att tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Sjuka

Sänkt skatt för de med sjuk- och aktivitetsersättning

Den nuvarande skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks så att skatteklyftan mellan dessa ersättningar och arbetsinkomster försvinner. I dag betalar en person med sjuk- eller aktivitetsersättning i genomsnitt ca 10 000 kronor mer per år i inkomstskatt jämfört med en person med samma inkomstnivå som jobbar. Regeringen kommer lägga fram ett förslag som sluter den klyftan. Föreslås träda i kraft 1 januari 2022

Kommentar: 10 000 kronor mindre i skatt bli till en rejäl skillnad i plånboken. Det betyder att dessa grupper kan ha 833 kr mer i månaden att röra sig med.

Höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen.

Den som har hel garantiersättning och har fyllt 30 år får idag 10 036 kronor före skatt i månaden i sjukersättning. Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Garantinivån höjs med 0,25 prisbasbelopp.

Föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2022.

Kommentar: Detta kommer underlätta ekonomin för personer med sjuk eller aktivitetsersättning och öka möjligheten att delta i samhället i större omfattning. Höjningen tillsammans med de aviserade skattesänkningarna ger personer med hel garantiersättning 15% mer i plånboken varje månad.

Höjt bostadstillägg för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning

Bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kr för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende. Därmed blir bostadskostnadstaket i bostadstillägget detsamma för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning som för pensionärer.

Kommentar: Många personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning har fått höjda boendekostnader som bostadstillägget inte har anpassats till. Nu finns möjlighet att få ersättning för en del av denna kostnad.

Höjt tak i sjukpenningen

För att förstärka försäkringsskyddet föreslår regeringen att inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs från 8 till 10 prisbasbelopp (ökning från 386 400 kr till 483 000 kr). De förmåner som enligt regeringens mening bör omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Det innebär att maximala ersättningen höjs från 821 kr/dag till 1027 kr/dag.  Föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2022

Kommentar: Detta stärker ekonomin för medelinkomsttagare och de som tjänar därutöver, som drabbas av sjukdom på så sätt att de får ut mer i ersättning än tidigare. Dock motsvarar ersättningen inte medellönen i Sverige som 2020 låg på 36 100 kr.

Stärkt rätt till assistans

Rätten till assistans för det som tidigare kallats tillsyn ska stärkas. Fler barn ska också få rätt till personlig assistans genom att det så kallade föräldraansvaret smalnas av och görs mer rättssäkert. Enligt utredningen ( Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser) beräkningar kommer ytterligare cirka 2000 personer, varav ungefär 800 barn, få rätt till assistans till följd av dessa reformer.

Kommentar: Detta kan underlätta ekonomin för många familjer som från egen ficka har fått betala för assistans eller behövt ta hand om sina familjemedlemmar och inte kunnat arbeta.

Ökad flexibilitet vid prövning vid dag 365 i sjukpenningen

Regeringen vill öka möjligheterna för personer som har behov av en längre tids vård, behandling och rehabilitering att kunna återgå till sitt ordinarie arbete. Regeringen föreslår därför att en person ska kunna få sjukpenning även efter dag 365 i rehabiliteringskedjan om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar i sjukskrivningen. Föreslås träda i kraft den 1 februari 2022.

Mer flexibel förläggning av arbetstid vid deltidssjukskrivning

Regeringen vill skapa bättre möjligheter för den som kan arbeta deltid under sin sjukskrivning att göra det. Regeringen föreslår därför förbättrade möjligheter att bevilja sjukpenning på deltid utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att arbetstiden minskas med lika mycket varje dag, om en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete. Kravet på att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad tas bort. föreslås träda i kraft den 1 februari 2022.

Kommentar: Fler kan bli beviljade sjukpenning på deltid vilket  stärker ekonomin och underlättar för dem som vill återgå i arbete efter en tids sjukdom.

Förändrad arbetsförmågeprövning från 62 års ålder för sjukpenning

Regeringen föreslår att personer som har begränsad tid kvar av arbetslivet ska undantas från bedömningen mot normalt förekommande arbete. I stället ska dessa personer fr.o.m. dag 181 i sjukperioden få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Förslaget gäller personer med anställning som uppnått den ålder då inkomstpension tidigast kan lämnas. Idag är den åldern 62 år. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022.

Kommentar: Syftet med förslaget är att undvika att människor i nära anslutning till pensionsåldern hänvisas till att ställa om till nytt jobb, en omställning som kan vara både lång och osäker. Den som har viss arbetsförmåga ska kunna fortsätta med sin anställning på deltid.

Ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov

Regeringen vill förbättra tryggheten vid sjukdom för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår att prövningen av arbetsförmågan för den som kallas in att arbeta vid behov ska göras mot det arbete individen kallas in för att utföra till och med dag 90 i sjukperioden. Föreslås träda i kraft den 1 februari 2022

Kommentar: Detta underlättar för dem utan fast arbete som drabbats av sjukdom att kunna få sjukpenning genom att arbetsoförmågan bedöms mot den behovsanställning hen har.

Arbete

Kostnaden för att vara med i a-kassan sänks genom en skattereduktion

Skattereduktionen bör uppgå till 25 procent av avgiften under ett år. Det innebär en skattesänkning på omkring 400 kronor per år för medlemmar i de flesta a-kassor. Föreslås träda i kraft 1 juli 2022.

Kommentar: När pandemin bröt ut var det många som blev av med jobbet. Många unga drabbades och om man inte var med i a-kassan kunden inkomsterna sjunka hastigt. Skattereduktionen kan motivera fler att ansluta sig till a-kassa och minska risken för svåra ekonomiska konsekvenser vid arbetslöshet. Avgiften till a-kassa är runt 90-125 kronor varje månad, vilket som mest bli 1500 kr per år. Nu får du en skattereduktion med upp till 375 kr per år.

Enklare skatteregler vid tillfälliga uppdrag på annan ort

Skattereglerna för personal som har tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort ska förenklas. Personal som hyrs in för tillfälliga uppdrag och anställningar på annan ort ska kunna få ersättning för exempelvis mat och boende skattefritt, enligt samma princip som gäller för tjänsteresor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Kommentar: Det innebär att exempelvis tillfälligt inhyrd personal som hjälper till vid en skogsbrand inte behöva betala skatt på ersättningar för mat och boende under uppdraget.

Tillfälligt minskat antal karensdagar i a-kassan

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin föreslås att antalet karensdagar tillfälligt minskas från sex till två dagar under 2022.

Kommentar: Under mesta delen av 2020 slopades karensdagarna i a-kassan. Från och med 3 januari 2021 återinfördes sex dagars karens, vilket innebär att personer som blivit av med jobbet åter behöver vänta på sin ersättning. Genom att sänka antalet karensdagar behöver arbetslösa inte riskera att inkomsten blir så pass låg första månaden att utgifter som hyra, amorteringar och abonnemang inte kan bli betalda. Dock förlängs inte antalet dagar som a-kassa betalas ut.

Studier

Högre ränta på studielån

Regeringen har aviserat en ny räntemodell på studielån är att vänta från 2023. Staten står idag för kostnader för studielån som inte återbetalas vilket nu ska justeras. Förändringen kommer omfatta alla låntagare med studielån genom ett påslag på räntan på cirka 0,5–0,6 procentenheter.

Kommentar: För den genomsnittliga studielåntagaren innebär den ökade kostnaden för lånet en något längre återbetalningstid, på upp till ett år, efter avslutade studier. I rena pengar kan det för en student som ansökt om fullt studielån i 4 år bli en kostnadsökning från 1910 kronor i räntor till 24 835 kronor. (Bidrag 7616 för 4 veckor x 10 månader x 4 år = 304 604 kr i lån. Dagens ränta 0,05% = kostnad 1 910 kr. Med ränta på 0,65% = kostnad 24 835kr)

Förlängning av tillfälligt sänkt avgift vid prövning för högre betyg

För att öka möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under pandemin att genomgå prövning för högre betyg har regeringen tillfälligt sänkt avgiften från 500 kronor till 150 kronor fram till 31 december 2021. I budgeten föreslås sänkningen gälla även 2022.

Kommentar: Sänkningen som hittills endast gällt för elever som har slutfört sin utbildning i gymnasieskolan och har fått ett examensbevis eller ett studiebevis under 2020 eller 2021, förväntas även gälla examen eller studiebevis under 2022.

Nytt offentligt omställningsstudiestöd som ska införas 2023

Syftet är att fler vuxna som är mitt i arbetslivet ska få bättre möjligheter till vidareutbildning och omställning under arbetslivet.

Kommentar: Enligt CSN ska bidraget inom omställnings­studiestödet motsvara 80 procent av personens lön. Det ska kunna kombineras med ett lån upp till nettoinkomsten. Men det finns ett maxbelopp. För bidraget föreslås det vara cirka 20 500 kronor/månad och för lånet cirka 12 300 kronor/månad. Tiden med omställnings­studiestöd föreslås begränsas till 44 heltidsveckor, det vill säga ungefär ett år.

Pensionärer

Höjt bostadstillägg för pensionärer

Dels föreslås konsumtionsstödet i bostadstillägget höjas med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, dels föreslås att bostadskostnadstaket, det vill säga den maximala bostadskostnad som kan beaktas vid beräkning av bostadstillägg, höjs från 7 000 till 7 500 kronor per månad.

Detta föreslås gälla från 1 januari 2022.

Kommentar: För de som har en bostadskostnad under 7 000 kronor per månad innebär regeringens förslag att bostadstillägget ökar med 200 kronor per månad. Som mest innebär förslagen en ökning av bostadstillägget om 450 kronor per månad. Detta gäller för dem med en bostadskostnad på 7500 kronor eller mer per månad.

Trygghetspension

Särskilda regler föreslås införas för försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning utbetald. Med de nya reglerna ska arbetsförmågan bedömas mot arbeten den försäkrade har erfarenhet av eller andra lämpliga arbeten som finns tillgängliga.

Förslaget planeras träda i kraft 1 juli 2022.

Kommentar: Många äldre personer får avslag på sin ansökan om sjukersättning pga att regelverket för rätten till sjukersättning inte tar någon hänsyn till ålder. Det innebär att fler i stället tar ut sin ålderspension i förtid, vilket leder till en livsvarigt lägre pension. Förslaget kan förhoppningsvis innebära att färre behöver ta ut sin pension i förtid och därmed få lite mer att leva på när pensionsåldern väl inträder. Detta förslag innebär dock inte någon höjning av pensionen, vilket namnet kanske kan vilseleda att tro.

Vill du läsa om hur höstbudgeten påverkar företagare hittar du min genomgång här.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo och Shibsted.